unenuitnoire.blogg.se

Text och dylikt.

Feminism: hen.

Kategori: Allmänt

 Jag har just sett alla tre delar av miniserien Fittstim som visas på SVTplay med feministen Belinda Olsson i fören som ifrågasätter ifall feminismen har gått för långt. Jag har ställt mig just den frågan otaligt många gånger, speciellt under senaste tiden då det könsneutrala begreppet hen varit i centrum för den feministiska debatten och kvinnor som visar brösten inne på ambassader och moskeer också varit stor del av debatten. Men jag anser att feminism står för någonting så mycket större än något av dem sakerna. Så:
 
Jag vill diskutera ämnen inom feminismen och även frågor utanför feminismen som ändå blivit kopplade till denna genom att lägga ut ett antal inlägg som berör vad jag vill komma fram till.
 
Jag frågade min mamma, som varit med genom hela den feministiska revolutionen som pågått i ca. 40 år, ifall hon skulle kalla sig för feminist och hon sa klart och tydligt nej. Detta innebär inte att hon inte stödjer jämställdheten utan när jag frågade varför sa hon helt enkelt "det är ett sådant begrepp som är förknippat med extrema rödstrumpor, alltså inget bra. Det finns liksom ingen logik i det. Allt är bara makt för maktens skull". Men jag tycker att jag känner igen mig själv i det mamma säger, anledningen till att jag också tvekar på att kalla mig feminist i dagens samhälle är ju på grund av att det jag ser som feminism nu är för extremt och för förknippat med kvinnor som inte vill lyfta upp andra kvinnor utan som vill trycka ner männen. Det är ingenting som jag kan stå för och om det är detta som feminism är så vill jag inte vara med eller sätta mig själv under den fliken. 
 
Rödstrumpor och Grupp 8 1970.
 
Jag går inte med på att jag kopplas till manshat och fel anledning till att föra min röst inom vårt samfund.
Jag vill att kvinnor och män går tillsammans och stödjer varandra, inte att vi förkastar andra könet för att ta oss uppåt.
Jag tror att vi kan bli hörda tillsammans, på andra sätt än att ta till radikala lösningar. 
  
Jag vill börja den här mängden med inlägg som jag kommer att producera med att diskutera ordet hen som ni säkert har hört talas om. Om ni inte har det så är alltså hen ett könsneutralt ord, där man helt enkelt tar bort allt vad orden hon och han står för och istället sätter in hen för att visa att könet inte spelar någon roll. 
Belinda talar med en ägare av ett såkallat hendagis där de vuxna som arbetar på dagiset byter ut orden hon och han mot hen, till exempel när de läser böcker för barnen. Det är dock inte det enda som dessa arbetar för utan när Belinda ställer frågan vad de gör utöver detta som man inte skulle göra på ett annat dagis som inte kör med samma princip så svarar Lotta Rajalin:
-Alltså det är en sak att jobba för jämställdhet men här så tar ni bort könsidentiteten när ni pratar. Kan inte den vara viktig för barn?
 -Då ska man ju komma ihåg att vi inte jobbar ju inte med det biologiska könet eller det sexuella könet utan vi jobbar med det sociala och kulturella könet och det har ju sett olika ut i alla tider.
 -Men rent konkret då, vad skulle ni aldrig göra här som man skulle göra på andra förskolor?
 -Till exempel, så skulle vi inte säga när en pojke kommer in på morgonen och visar sin nya tröja så säger vi inte "owaow vad cool du är" för vi vill inte att han ska lära sig att han bekräftas genom att vara cool utan då väljer vi kanske att säga "åh vilken mjuk kvalite" eller "vilken vacker bild du har på tröjan" 
Det här sättet att försöka jämställa vår sociala situation anser jag är ett bra initiativ till en mer jämnställd vardag, däremot är jag inte för att man vill ta bort de sociala och kulturella könen för att uppnå en jämställdhet utan man borde kunna uppnå detta utan att ta bort någonting. Det är inte okey att man inte får säga att en liten kille är cool, utan snarare då att man också kallar flickorna coola. Det borde inte behöva gå till den graden att vi måste omformulera vårat vokabulär för att uppnå det samhället vi strävar efter. Detta om något borde väl extreminister tycka är en lätt utväg för att skapa en total jämställdhet? Eller har jag fått helt fel uppfattning av detta?
Sedan anser jag att det finns etiska frågor som berör huruvida vi ska påverka barn i en sådan ung ålder till att inte tro på två kön och helt plötsligt dyker frågan upp; till vilken gräns har då föräldrarna till diverse barn rätt att bestämma över hur barnet uppfattar könets betydelse? Är det rätt av vuxna att bestämma att det finns inga sociala eller kulturella kön, du är en hen och ditt biologiska kön är det enda som skiljer dig från de andra. Jag har alltså väldigt svårt att förstå hur man kan ta det till den gränsen.
Däremot kan jag se en bra anledning till detta ord och det är att man inte behöver avgöra om det är en man eller en kvinna, antingen om man talar om någon som själv inte vet vad denne har för kön eller om man talar om att till exempel en professor ska komma på besök som man inte vet namnet på.
 
Nej, jag anser ändå att det finns begränsade områden för var man ska få använda detta begrepp.
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: