unenuitnoire.blogg.se

Jag la precis ut en bild på mig själv på Facebook. En bild från när jag var liten. Fyra eller fem år var jag på den. Vad jag gav som kommentar till bilden var på ett ungefär såhär "det här är jag, som jag vill vara. den jag varit och den nanna som är den bästa nanna." och det stämmer. Vem hade inte velat vara det vi räknar som barn igen?

Tänk på det en stund. Inga jobbigt långa dagar med skola, inte en enda tanke på hur jag vill se ut eller vara, nada tankar på sin personliga ekonomi, inga tankar på varför jag inte borde/borde göra något, största problemet var att man inte ville gå hem från dagis eller att man inte fick saft vid fikat och för att inte tala om hur oerhört övertygad man var att man skulle bli prinsessa och ha vackra balklänningar på sig hela dagarna. 

Ärligt talat. Jag ska sluta vara så orolig och börja ta det som allt kommer. Jag ska inte tänka så mycket. Gör först och tänk sedan. Eller ännu bättre, tänk inte alls. Blir det fel så vet man det till nästa gång men då vet du. En plan som är outförd är alltid en dålig plan. Förstår ni hur jag menar?

 

Helt enkelt ska jag bara bli arton på pappret nästa vecka. Inte egentligen.